Att ta skeden i vacker tass.

Det här med mat är en ständigt aktuell fråga för en hund som tidigare levt på gatan. Jag kan liksom aldrig få nog av allt gott man får i skålen, och då får jag ändå mer mat än mina tjockis syrror Luna & Geisha.

Matte och husse tycker fortfarande att jag är för smal trots alla extra godbitar dom sticker åt mig. I och för sig så borde dom inte oroa sig alltför mycket över min vikt, för jag hittar ju hur smaskig mat som helst här ute på landet. T.e.x. den där smarriga råttan som jag fångade och började äta på.....men matte stod bara och skrek när jag kom med den!?? 

En annan dag var jag ute med Luna och husse i skogen och gick, där fick jag tag på en delikat orm som jag tog med till husse.....och vad gjorde han? Jo exakt samma som matte: stod och skrek "Usch" och tog min orm ifrån mig!???? Samma sak hände när jag hittade ett Igelkotts-lik som jag ville ta med hem.

Min lill-matte Michelle vill inte att jag äter varken sniglar eller daggmaskar heller. Jag fattar ingenting. Dom vill att jag äter mer, men när jag hittar eller fångar mat så får jag inte äta maten och dom står och skriker usch!!????

Tack o hej, leverpastej (e smarrigt) Nova.