Djurliv

Nova här igen! I förra vecka fick jag följa med min flock på mitt livs första utflykt! Vi var ett stort gäng; matte, husse, valparna Sebastian & Michelle, min mormor Anki, mattes kullsyskon Olav som tog med sig sin lilla flock bestående av Karolina och minivalpen Tuva. Självklar var min tjockis syrra Luna också med, men gamla Geisha ville helst stanna hemma och softa. Hon har varit ute och flängt så mycket i sina dagar att hon numera föredrar en lat dag i soffan.

Vi behövde tack o lov inte åka så långt i bilen, för det var en riktigt varm o solig dag. Vi tog dessutom ett "glass stopp" i Hofors, så allt gick bra.

När vi kom till ett ställe som hette Furuviksparken var vi framme, det förstod jag redan innan vi hunnit ur bilen på grund av Sebastians glädjetjut. Jag och Luna blev alldeles uppspelta och ville också ur bilen och glädjetjuta! Att det här skulle bli skoj kändes i hela kroppen, och vi var bara tvungna att göra våra allra skojigaste krumbukt språng redan på parkeringsplatsen. Tjoohoo!

När vi väl kommit in genom grindarna blev spänningen för stor för Luna som blev akutbajsnödig mitt bland alla människor. Det blev en språngmarsch med husse till första bästa buskage. Typiskt Luna.

Det var väldigt, väldigt mycket nya lustiga dofter som jag inte kände igen. Jag ville sätta igång och sniffa så fort som möjligt. Tyvärr ville inte människorna gå samma väg som mig, genom buskar och buskage, så det blev att snällt traska den väg som storflocken bestämde. Efter ett tag märkte jag att det inte var helt fel, dom visste exakt hur vi skulle gå för att hitta en massa nya roliga djur att titta/lukta på. Så många olika konstiga varianter på hundar har jag aldrig sett förut.

Lite senare kom vi till en del av parken där det inte fanns några djur, bara en massa maskiner som småvalparna blev helt vilda över. Karuseller tror jag dom kallade det. Det blev ett herrans spring hit och dit med småvalparna, som ville åka i en massa olika karuseller. Det som var så bra med tivolit, var att dom flesta valpar som sprang runt där var ganska sulliga med sina godbitar. Det fanns massor med gott på marken att smaska i sig.

Vi fick även gå på restaurang, i Furuvik får vi vovvar vara med nästan överallt. Där blev det också en massa ätande, vi gjorde våra allra gulligaste trix så det "ramlade" ner massor med gott till mig och Luna. Det höll i och för sig på att gå lite snett när Luna skulle försöka sig på "trassla i folk i kopplet trixet" så att någon skulle tappa hela brickan med mat på golvet...det uppskattades inte av matte o husse.

Det enda med den här dagen som inte var så kul, var när vi kom fram till pool området. Det var fullt med glada busvalpar som plaskade i vattnet, och självklart ville jag också vara med. Bada är ju det roligaste jag vet! Men av någon tråkig anledning fick inte vi fyrfotingar hoppa i plurret. Det var bara att sträcka ut sig i gröngräset och ta en siesta i stället.

När vi skulle åka hem så tog vi en vända förbi hemma hos mormor Anki, och nu förstår jag varför Luna blev så till sig när hon märkte att vi skulle stanna till i Sandviken. Den där mormor Anki har allt gott man kan tänka sig hemma, och inte är hon snål heller. Hon bjöd på så mycket gott att jag förstår varför Luna blev så rund när hon fick bo där medan matte o husse var i Thailand. Yummi yummi, där får dom gärna lämna mig också när dom ska ut och resa igen!

Japp,så här gick det alltså till när jag var på min första utflykt. En toppendag!
Klart slut varulvs tjut/Nova.

Här håller "lill-valpen" Tuva ordning på busiga mig.

Här poserar jag med Michelle,mormor Anki,Olav,Karro,Tuva & husse.

Olav och husse babblar, jag och Luna spanar.

Det här var ena rackarns otrevliga vovvar som vi träffade, dom spottade och stampade i marken så fort vi kom i närheten! Huga vilka surpuppor!

Novas law 'n' order about toys.

1. Om jag tycker om den, så är den min.
2. Om den finns i min mun, så är den min.
3. Om jag kan ta den ifrån dig, så är den min.
4. Om jag hade den för en stund sedan, så är den min.
5. Om den är min, så får det aldrig verka som om den är din.
6. Om jag tuggar sönder någonting, så är alla bitarna mina.
7. Om den ser ut ungefär som min, så är den det.
8. Om jag såg den först, så är den min.
9. Om du leker med något och lägger det ifrån dig, så blir det automatiskt mitt.
10. Om den går sönder, så är det inte mitt fel och naturligtvis så är den din....

Nova

Originaltitel "Property-law" ursprung okänt.

Midsommarafton 2011

Glad Midsommar på er alla önskar bushundarna med familj & vänner!

Att ta skeden i vacker tass.

Det här med mat är en ständigt aktuell fråga för en hund som tidigare levt på gatan. Jag kan liksom aldrig få nog av allt gott man får i skålen, och då får jag ändå mer mat än mina tjockis syrror Luna & Geisha.

Matte och husse tycker fortfarande att jag är för smal trots alla extra godbitar dom sticker åt mig. I och för sig så borde dom inte oroa sig alltför mycket över min vikt, för jag hittar ju hur smaskig mat som helst här ute på landet. T.e.x. den där smarriga råttan som jag fångade och började äta på.....men matte stod bara och skrek när jag kom med den!?? 

En annan dag var jag ute med Luna och husse i skogen och gick, där fick jag tag på en delikat orm som jag tog med till husse.....och vad gjorde han? Jo exakt samma som matte: stod och skrek "Usch" och tog min orm ifrån mig!???? Samma sak hände när jag hittade ett Igelkotts-lik som jag ville ta med hem.

Min lill-matte Michelle vill inte att jag äter varken sniglar eller daggmaskar heller. Jag fattar ingenting. Dom vill att jag äter mer, men när jag hittar eller fångar mat så får jag inte äta maten och dom står och skriker usch!!????

Tack o hej, leverpastej (e smarrigt) Nova.

Nova is in da house!!

Innan jag fick "mina människor" och hundsyskon här i Sverige så levde jag som gathund i Rumänien. Jag fick så småningom hjälp av några snälla människor som drev en förening i Rumänien (www.dogrescue.se ) och som hjälpte oss gathundar att få en familj.

Matte och husse gillar stora och busiga hundar, så dom blev tipsade om att jag fanns i ett hägn nere i Rumänien. Vilken tur att dom letade efter en till hund! Det enda dom visste om mig var hur jag såg ut och att jag var stor, busig och glad. Min matte, som är väldigt nyfiken av sig, försöker få reda på lite mer om mig. Hon brukar sitta och knappa på den där datorn och hoppas väl få veta något mer om sin nyaste stjärna!

Hur som helst, efter en 24 timmar lång färd från Rumänien fick jag äntligen tassa ut på svensk mark. Det var en lång och besvärlig resa, jag blev t.o.m stoppad på en flygplats och fick inte byta plan...jag såg nämligen ut som en kamphund sa dom!! Knäppa människor, skulle jag; världens pussvänligaste lilla sötnos kunna klassas som kamphund?!? Men som tur var hade jag en väldigt duktig människa med mig som lyckades ordna så att jag till slut fick flyga med ett annat bolag till Sverige.

Väldigt trött, hungrig och törstig kom jag ur buren på Arlanda. Jag och min kompis Vanilla skulle äntligen få träffa våra människor. Oj vad glad jag var, kråmade mig och gjorde mina allra gulligaste moves...mina människor var helt hooked! Kompisen Vanilla lyckades också charma sina människor väldigt bra. Efter en massa prat, pappersskrivande, köttbullsmatande, fotograferande och klappande var det alltså dax att ge mig iväg med min nya familj.

När vi kommit ut på Arlandas jätteparkering och fram till matte och husses bil så var jag inte alls sugen på att resa vidare...Herre gud, hur mycket ska man orka med? Matte förstod mig precis så vi tog en picknick bestående av kalla köttbullar och vatten och sedan en nattpromenad så jag kunde kissa in lite nytt revir här i Sverige också. Men sedan när jag såg vilken skön filt matte o husse hade bäddat med i bagageluckan så var jag inte så svår att övertala...för trots allt var jag väldigt trött. 


Jag sov hela vägen till Borlänge, matte säger att jag snarkade som en björn (vet hon hur sådana låter när dom snarkar?). Vi var väl framme vid 03-tiden, så det blev en liten kissrunda och sedan bums i säng. Jag fick sova med matte o husse så jag inte skulle bli orolig. Efter ungefär 4 timmars sömn var jag pigg som en mört och jättenyfiken på att utforska omgivningarna. Det var bara att sätta igång med min väckningsprocess bestående av en massa pussande på mina människor. Sedan började min första dag som älskat husdjur här i Sverige, men det kan jag berätta mer om en annan gång för nu måste jag ut och busa!

Over and out, Nova.

 

Första inlägget, presentation av flocken.

Här kommer vi, hundarna Svantesson att dela med oss av vår vardag. 

Vår flock består av Hut´s Geisha (Petit Basset Griffon Vendéen) 10 år, Grande Esplendidos On Fire "Luna" (Dogo Argentino) 1år & Nova (Dogo Argentino blandad fd gathund från Rumänien) 1 år.

Vi bor på landet strax utanför Borlänge i en liten by som heter Sörbo. I familjen ingår även två tamråttor som heter Diezel och Tyson, två tuffa små rackare som inte tvekar en sekund över att ge ett bett i nosen när vi är för närgångna. Ute på gården bor kaninerna Sixten och Poya, det är Geishas adoptivbebisar som vaktas mycket noga. Våra människor är husse Peter och matte Pernilla, och deras valpar Sebastian 6 år och Michelle 15 år.

 Nova & Luna

 Geisha